Och framtiden väntade som en farlig gåta.
Man hade så bråttom dit, sen var man där, I en stad som får en att bli större än man är.
Men i en ålder som sätter allt på jorden.
Jag trodde jag visste vem jag var och vad jag ville.
Men nu skulle jag inte välja dom orden.
Varje torn du bygger ska någon annan rasa ner.
Någon idiot som bara ser sin chans att ta den.
Vem som helst kan avge tomma löften,
och göra hål där de lovar och svär.
Det är så lätt att hålla käften och svårare att säga som det är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar